Men känslan när man lärt sig något själv, den är precis lika fantastisk.
Det är så skönt att få erfara det, för då blir jag påmind om hur oerhört viktigt det blir att alla får erfara det. Stor som liten.
Man växer. Ryggen blir rakare. Leendet blir bredare. Energin ökar. Lusten att UTFORSKA vidare föds.
Och man vill gärna dela både den nya KUNSKAPEN och glädjen med andra.
Allt detta erfar jag just nu.
Vad har hänt?
Tja, inget märkvärdigt egentligen, men i arbetet med våra filmer stöter man på det ena tekniska problemet efter det andra.
Saker man trodde var enkla visar sig vara svåra.
Saker som borde vara självklara är inte alltid det.
Jag har skickat arga mejl och förtvivlade mejl, ställt den ena dumma frågan efter den andra på olika nätforum, ställt frågor till människor som jag trodde hade svar (men senare visat sig inte ha några...) och tillslut tillämpat "trial end error" -metoden....
Jag fick det att fungera!
Undrar varför jag inte gett upp i mitt sökande efter en lösning?
Förmodligen för att det varit MENINGSFULLT för mig.
Bäst! Stolt! Nöjd!
Så känner man sig.
Hoppas verkligen att alla vuxna får känna sig på det sättet, någon gång under dagen.
Bara som en påminnelse om vad det är vi skall ge våra barn.
Det var dagens insikt.
