En imponerande skatt. Det ser nästan ut som sedelbuntar. Men det är värt så mycket mer än det.
Det är verkligen en skatt. En skatt av bilder och filmer som tillsammans utgör en fantastisk berättelse om livet i förskoleklasserna på södra skolområdet i Trollhättan under läsåret 2014-2015....
Skatterna har redan delats ut till sina ägare. Fotograferna. Dokumentärfilmarna. Fotomodellerna. Regissörerna. Skådespelarna. Journalisterna. Recensenterna. Ljudsättarna. Klipparna. Teknikerna.
De som kan och de som vet.
De som kan hantera en kamera och som vet att den inte går sönder.
De som kan hitta på en berättelse på mindre än en minut och i nästa sekund börja både filma och agera utan minsta tvekan.
De som vet att kameran inte fungerar om man vänder batteriet åt fel håll och som kan visa vem som helst som behöver hjälp.
De som utan ord kan beskriva en känsla, en önskan, en hemlighet...
De som kan ta knaskort och vet alla inställningar som går att göra i kameran.
De som vet att man alltid frågar innan man fotograferar någon och som dessutom själva kan säga nej om man inte vill...
De som vet så mycket som vi vuxna har glömt.
Nu är projekt "Jag vill visa dig" slut.
Men absolut inte ambitionen att jobba vidare med kameran som ett verktyg för lärande för oss alla!
Så vad tar jag personligen med mig?
MASSOR med nya kunskaper och fördigheter
MASSOR med nya insikter
MASSOR med nya bekantskaper
MASSOR med idéer om nya påhitt
Det blev också en väldig massa BILDER....200 000 st närmare bestämt....
200 000 frysta ögonblick från läsåren 2013-2014 och 2014-2015 från tillvaron på södra skolområdets förskolor och skolor i Trollhättan...fattar ni vilka idéer en sån bildskatt triggar igång?!
Jag hoppas att någon av er som följt vår resa någon gång blivit lite inspirerad, förundrad, fascinerad eller bara lite glad...
På återseende och ha en skön sommar!
Marie-Louice Z
