Sista knaskorten!

Så är vi där nu. På det sista varvet.

Hur summerar man ett fotoprojekt tillsammans med ett glatt gäng fyraåringar?

Tja, vi kan prata lite om kameran och vad vi gjort...det är bara lite kul.

Vi kan prata om våran förestående fotoutställning...det är lite spännande....(mer om det en annan gång)

Vi kollar hur det är med Gottegodisgrisen....larven som ju blev en fjäril...det är också lite kul...

- men när ska vi använda kamerorna?!

Jag tänker ju att så här sista gången kanske vi inte skall ta några kort...men det går och tänka om.

Det är ju ändå lite vemodigt att avsluta detta nu, tänker jag, så vad gör vi?

Jo, vi tar knaskort. 

Och skrattar så tårarna rinner.

Bättre sätt kan man inte avsluta på, och förresten så ses vi ju på vår utställning!

Än är det inte slut...

 

...och tiden flyger iväg...

Oj, nu var det länge sedan bloggen uppdaterades. 

Händer det inget i projektet?!

Jo då, det händer hela tiden. De senaste veckorna har handlat om att producera film. 

Och att producera film är inga enkla saker. Och det tar tid. Så mycket tid att bloggen fått vila.

Som jag berättats tidigare har vi jobbat med storyboards, rekvisita, kulisser och kameravinklar samt en väldig massa andra saker. Och alltid utifrån barnen och deras förutsättningar och idéer. 

Det är en spännande balansgång. Vi lär oss tillsammans.

Och trots att det emellanåt känts lite förvirrat och rörigt vid våra inspelningstillfällen och att jag nog haft en liten undran om det kan bli någon film överhuvudtaget så har det ändå blivit det! 

Efter första filmdagen har jag samlat ihop deras bilder och filmer till någon sorts film ( långa arbetskvällar...)som jag sedan presenterat för barnen nästa gång. 

Sen fortsätter vi att fundera tillsammans. Blev det bra? Ska något ändras? Vad ska det vara för musik? Hur är filmen, rolig? Spännande? Läskig? Fin?

Min upplevelse är att det viktigaste är att den är rolig...och spännande... Och det är de!

Så det är det som har hänt den senaste tiden...

När uppgifterna skall fördelas finns det alltid de som vill vara framför kameran och de som vill vara bakom...eller kanske både och...